I fredag såg jag Catfish & The Bottlemen för 5e gången. Det är kul att dom känner igen oss och uppskattar att vi rockar loss till deras musik. Vi rockade kanske lite väl mycket i fredags. Men man får.
Om två veckor beger vi oss iväg på en roadtrip till Manchester för att se dem igen, kommer bli aceeee! Van har lovat mig att han ska spela bodies för oss efter deras spelning. Vill så himla gärna höra den live, men dom spelar den aldrig. Så ja, nu kommer vi får höra den, hehe.
Detta + ett dj-set av Johnny på nyårsafton. Ja. Livet. Alltså förstår inte ens hur jag har lyckades med det som hände idag. Att en helt okänd människa kan vara så fruktansvärt snäll. Det är guldvärt! Tror inte han förstår riktigt hur glad jag blev.
Gårdagen var mer eller mindre fantastisk! Hade så himla roligt!! Förfest hos Felicia innan vi drog vidare mot Notting Hill Arts Club för att se Catfish & The Bottlemen (för 4e gången på ett halvår!). När vi kom dit startade vi med en varsin tequila shot, sen var kvällen igång. Hångeltävlingar, ca 20 stulna limefrukter, svettig fuldans uppe på scenen med en av de snyggaste killar jag sett (aka sångaren i catfish haha). Den 4e januari då kör vi igen, på Barfly. Vi kommer röja så hårt!
Igår såg jag dessa pojkar (Sharks) på Old Blue Last, inte så långt ifrån där jag bor. Har velat se dem ett bra tag, har lyssnat på dem i drygt ett år. Sen jag fick reda på att dom var support till Tribes på deras Baby tour som var i våras. Sharks spelar lite "punkigare" musik än vad jag vanligtvis lyssnar på, men jag gillar det starkt. Dessutom är ju sångaren inte dåligt trevlig att tittat på (killen till vänster).. Var lite väl fascinerad av hans tatueringar igår och kände bara att jag vill fylla hela ena min arm med massa saker haha.
Igår var jag på bio. Rättare sagt på premiären av 'Confession of a Child of the Century', där Pete skulle ha närvarat. Men han dök inte upp, inte jätteoväntat kanske... Filmen var iallafall väldigt fin och jag kan verkligen rekommendera den! Mer om det kan ni läsa på min andra blogg, som blir lite mer uppdaterad nuförtiden, då jag mest ska skriva om spelningar och musikupplevelser här! x
I torsdags hände något av det bästa i mitt liv. Jag har sagt att spelningen med Pete i Oktober toppar allting... Men att se Mystery Jets och Johnny Lloyd spela en av mina favoritlåtar tillsammans, det var stort för mig. På riktigt.
Jag var en av de första som anlände till Royal Festival Hall, trots att tuben drygade och jag blev 35 minuter sen... Med en halvtimme kvar tills att dörrarna öppnade så gick jag och köpte lite merch. En patch till min jeansjacka, några bagdes och ett concert programme handskrivet av Blaine. Där i finns min nästa tatuering, jappjapp. När jag sen gick in till stället där dom skulle spela så mötte jag Temples i dörren, det var ju helt okej...
Jag intog min plats på sjunde raden och insåg att jag verkligen satt så jävla bra! Efter några minuter såg jag Johnny på scenen och ja, ni kan ju tänka er min reaktion.... Bara tanken på att jag snart skulle se BÅDA mina favoritkillar på samma scen... Fick lite hjärtklappning...
Första förbandet var The Night, riktigt bra! Sångerskan är tillsammans med Will i Mystery Jets och när hon nämde honom och sa "he's the love of my life" så började hon gråta, så fint! Andra förbandet var Temples, fjärde gången jag såg dem och det var lika bra som vanligt. Om inte bättre faktiskt! Tror aldrig sångaren varit snyggare/sexigare på scen.
Efter Temples så dröjde det ungefär 10 minuter innan Mystery Jets kom ut på scenen. Publiken jublade som fasen och de började med att spela 'Someone Purer', som finns med på min topp 3 MJ låtar. Jag kan lätt erkänna att jag blev lite tårögd.. Sen spelade dem 'Serotonin', hela publiken ställde sig upp och började dansa, tror inte det fanns en enda person som var tyst under refrängen, det var mäktigt.
Några låtar senare sa Blaine "we would like to welcome a very good friend of ours up on stage, Mr Johnny Lloyd". Jag bokstavligt talat skrek och applåderade hahaha, tur att det fanns några andra Tribes fans där, så jag slapp se dum ut ensam... De spelade 'Sister Everett' (med en gospelkör på scenen!!) och 'Veiled In Grey' tillsammans och såg ut att trivas så himla bra.
När de sedan spelade den näst sista låten 'Two Doors Down' så sa Blaine "I want you all to sing the first verse for me, I know you know it, COME ON!" Och hela publiken bokstavligt talat skrek ut I THINK I'M IN LOVE WITH THE GIRL NEXT DOOR, IT'S DRIVING ME CRAZY, I CAN'T TAKE IT ANYMORE. Sen blev det dansfest. Det var ett fantastiskt ögonblick. Det var en fantastisk kväll.
(den här fina videon, som jag filmade, la Johnny upp på sin facebook nån timme efter att jag postat den på Youtube, hehe)
I fredags såg jag, Lina och Felicia Catfish & The Bottlemen på KOKO i Camden. Helt klart det fetaste stället jag besökt, flera våningar inredda i grym stil. Enda nackdelen var att dom spelade så hög musik så att det inte gick att snacka mellan gigen.. Catfish spelning var definitivt den bästa jag sett med dem. Jag körde på, sjöng med i låtarna och hade typ the time of my life. Van kollade/pekade på mig från scenen vid ett tillfälle och sa "you know this, don't you?" och flirtade haha.
Träffade honom efter spelningen och snackade med honom en bra stund. Så trevlig/mysig kille. Han sa att jag var pretty much den enda han kollade på från scenen för att jag kunde lyricsen och såg ut att ha så kul..... Han bjöd med oss in på drinkar, men det blev tyvärr inget med det sen ändå... För han var tvungen att dra till hotellet. Men innan dess så presenterade han oss för några av de andra bandmedlemmarna, även dom hade tydligen sett mig från scenen... Haha.. Men jaja, det gjorde ju dom glada iallafall och jag var glad, så win-win.
När jag kom hem fick jag ett meddelande på twitter där Van bad om ursäkt för att han drog iväg sådär. Hade ju verkligen inte behövts, men fint att han skickade det ändå :) Längtar verkligen tills jag får se dem igen.
